För mig er det inte längre väsentlig

För mig er det inte längre väsentlig, syster
att min lilla vrå av världen skiner perfekt.
Dammet på mina möbler skadar ingen,
men jag har hört at folk torteras
på grund av sina åtsikter, att de jagar
varandra över jorden og fångas.
Att döden uopphörligt mättar seg i länder
der törst och hunger annars råder.
Att människooffren inte längre räknas
i katastroferna, som hela tiden skiftar.
Så har jag hört berettas, syster
och människoföraktet och oron i tiden
är som rop till meg, och jag måste ut,
måste lämne golven mindre blanka
för jag måste ut och söka sanningen,
för allt som sker i världen
sker delvis på vårt ansvar, syster.

Anita Wikman